Medbestämmandelagen (MBL)

Medbestämmandelagen (MBL), eller lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, skrevs i mitten av 70-talet och som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och anställda. Lagen reglerar i huvudsak följande områden:

Föreningsrätt – Rätt för arbetstagare och arbetsgivare att organisera sig i fackförbund.
Förhandlingsrätt – Rätt för arbetstagare och arbetsgivare att förhandla med motparten i vissa frågor. Till exempel har arbetsgivare skyldighet att förhandla med facket om viktigare förändring i verksamheten eller viktigare förändring av arbets- och anställningsförhållanden.
Rätt till information – arbetsgivarens skyldighet att informera facket om verksamheten.
Kollektivavtal – Om slutande av kollektivavtal och dess rättsverkan.
Medbestämmanderätt genom kollektivavtal – Medbestämmande för arbetstagarna avseende anställningar, ledningen av företaget och verksamheten i övrigt.
Fredsplikt – Förhindrar arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal att vidta stridsåtgärder mot motparten. Sympatiåtgärder förhindras dock ej genom detta.
Medling – Om medling i arbetstvister via Medlingsinstitutet.
Skadestånd – Om påföljder vid brott mot lagen.
Inledande bestämmelser

1 § Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare.

Som arbetstagare anses i lagen även den som utför arbete åt annan och
därvid ej är anställd hos denne men har en ställning av väsentligen
samma slag som en anställd. Den för vars räkning arbetet utföres skall
i sådant fall anses som arbetsgivare.

2 § Arbetsgivares verksamhet som är av religiös, vetenskaplig,
konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt,
fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål undantages
från lagens tillämpningsområde såvitt avser verksamhetens mål och
inriktning.

3 § Innehåller lag eller med stöd av lag meddelad författning särskild
föreskrift som avviker från denna lag, gäller den föreskriften.

4 § Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet
eller skyldighet enligt denna lag upphävs eller inskränks.

Genom ett kollektivavtal får det dock göras avvikelser från 11, 12, 14 och 19 §§, 20 § första stycket, 21, 22 och 28 §§, 29 § tredje meningen, 33-40 §§, 43 § andra stycket samt 64 och 65 §§. Kollektivavtalet får inte innebära att mindre förmånliga
regler skall tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av
rådets direktiv 75/129/EEG av den 17 februari 1975, 77/187/EEG
av den 14 februari 1977 och 92/56/EEG av den 24 juni 1992.

I ett kollektivavtal får det också föreskrivas längre gående
fredsplikt än som anges i 41, 41 a, 41 b och 44 §§ eller ett
längre gående skadeståndsansvar än som följer av denna lag. Lag (2005:392).

5 § Vad i denna lag föreskrivs innebär inte rätt till insyn för en
part i sådana förhållanden hos motparten, som har betydelse för en
förestående eller redan utbruten arbetskonflikt, eller rätt till
inflytande över motpartens beslut rörande sådan konflikt.

Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34, 35, 38 och 39 §§ skall tillämpas även
när kollektivavtal tillfälligt inte gäller. Lag (1994:1686).

6 § Med arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av
arbetstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas
intressen i förhållandet till arbetsgivaren. Med
arbetsgivarorganisation avses motsvarande sammanslutning på
arbetsgivarsidan.

Med lokal arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av
arbetstagare som är part i lokal förhandling med arbetsgivare. Med
central arbetstagarorganisation avses förbund eller därmed jämförlig
sammanslutning av arbetstagare.

Bestämmelser som avser arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation
gäller i tillämpliga delar sammanslutning av flera sådana
organisationer. Vad som sägs om medlem i organisation gäller i sådant
fall de anslutna organisationerna och deras medlemmar.

Föreningsrätt

7 § Med föreningsrätt avses rätt för arbetsgivare och arbetstagare att
tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja
medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan
bildas.

8 § Föreningsrätten skall lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten
föreligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager
åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat
sin föreningsrätt eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot
någon på andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin
föreningsrätt. Sådan kränkning föreligger även om åtgärden vidtages
för att åtagande mot annan skall uppfyllas.

Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation är icke skyldig att tåla
sådan kränkning av föreningsrätten som innebär intrång i dess
verksamhet. Finns både lokal och central organisation, gäller vad som
nu har sagts den centrala organisationen.

Sker kränkning av föreningsrätten genom avtalsuppsägning eller annan
sådan rättshandling eller genom bestämmelse i kollektivavtal eller
annat avtal, är rättshandlingen eller bestämmelsen ogiltig.

9 § Det åligger arbetsgivar- och arbetstagarorganisation att söka
hindra, att medlem vidtager åtgärd som kränker föreningsrätten,
Har medlem vidtagit sådan åtgärd, är organisationen skyldig att söka
förmå honom att upphöra därmed.

Förhandlingsrätt

10 § Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med
arbetsgivare i fråga rörande förhållande mellan arbetsgivaren och
sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos
arbetsgivaren. Arbetsgivare har motsvarande rätt att förhandla med
arbetstagarorganisation.

Förhandlingsrätt enligt första stycket tillkommer
arbetstagarorganisationen även i förhållande till organisation som
arbetsgivaren tillhör och arbetsgivarens organisation i förhållande
till arbetstagarorganisationen.

11 § Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin
verksamhet, skall han på eget initiativ förhandla med
arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av
kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar
om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för
arbetstagare som tillhör organisationen.

Om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och
verkställa beslut innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet
enligt första stycket.

12 § När arbetstagarorganisation som avses i 11 § påkallar det, skall
arbetsgivare även i annat fall än där anges förhandla med
organisationen innan han fattar eller verkställer beslut, som rör
medlem i organisationen. Om särskilda skäl föranleder det, får
arbetsgivaren dock fatta och verkställa beslutet innan han har
fullgjort sin förhandlingsskyldighet.

13 § Om en fråga särskilt angår arbets- eller
anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör en
arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren inte
är bunden av kollektivavtal, är arbetsgivaren skyldig att förhandla
enligt 11 och 12 §§ med den organisationen.

Om arbetsgivaren inte är bunden av något kollektivavtal alls, är
arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt 11 § med alla berörda
arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av
arbetsbrist eller en sådan övergång av ett företag, en verksamhet
eller en del av en verksamhet som omfattas av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Detta gäller dock inte om arbetsgivaren
endast tillfälligt inte är bunden av något kollektivavtal. Lag (1994:1686).

14 § Finns lokal arbetstagarorganisation, skall
förhandlingsskyldigheten enligt 11-13 §§ fullgöras i första hand genom
förhandling med denna.

Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, skall
arbetsgivaren på begäran förhandla även med central
arbetstagarorganisation.

15 § En part som är skyldig att förhandla skall själv eller
genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om
det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av
den fråga som förhandlingen avser. Parterna kan gemensamt välja
någon annan form för förhandling än sammanträde.

En arbetsgivare skall i samband med förhandling inför beslut om
uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen
underrätta motparten om
1. skälen till de planerade uppsägningarna,
2. antalet arbetstagare som avses bli uppsagda och vilka
kategorier de tillhör,
3. antalet arbetstagare som normalt sysselsätts och vilka
kategorier de tillhör,
4. den tidsperiod under vilken uppsägningarna är avsedda att
verkställas, och
5. beräkningsmetoden för eventuella ersättningar utöver vad som
följer av lag eller kollektivavtal vid uppsägning.

Arbetsgivaren skall också lämna motparten en kopia av de varsel
som har lämnats till Arbetsförmedlingen enligt 2 a § första och
andra styckena lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande
åtgärder. Lag (2007:402).

16 § Part som vill förhandla skall göra framställning hos motparten om
förhandling. Om motparten begär det, skall framställningen vara
skriftlig och ange den fråga om vilken förhandling påkallas.

I annat fall än som avses i 11-13 §§ skall, om parterna ej enas om
annat, sammanträde för förhandling hållas inom två veckor efter det
att motparten har fått del av förhandlingsframställning, när motparten
är enskild arbetsgivare eller lokal arbetstagarorganisation, och
annars inom tre veckor efter det att framställningen har kommit
motparten till handa. Det ankommer i övrigt på parterna att bestämma
tid och plats för förhandlingssammanträde.

Förhandling skall bedrivas skyndsamt. Om part begär det, skall föras
protokoll som justeras av båda parter. Enas parterna ej om annat,
skall förhandling anses avslutad, när part som har fullgjort sin
förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att
han frånträder förhandligen.

17 § Arbetstagare som har utsetts att företräda sin organisation vid
förhandling får ej vägras skälig ledighet för att deltaga i
förhandlingen.

Rätt till information

18 § Part som vid förhandling åberopar skriftlig handling skall hålla
den tillgänglig för motparten, om denne begär det.

19 § Arbetsgivare skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisation i
förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal underrättad om
hur hans verksamhet utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom
om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren skall dessutom
bereda arbetstagarorganisationen tillfälle att granska böcker,
räkenskaper och andra handlingar, som rör arbetsgivarens verksamhet, i
den omfattning som organisationen behöver för att tillvarataga
medlemmarnas gemensamma intressen i förhållande till arbetsgivaren.

Om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, skall arbetsgivaren
på begäran förse arbetstagarorganisationen med avskrift av handling
och biträda organisationen med utredning, som den behöver för nyss
angivet ändamål.

19 a § En arbetsgivare som inte är bunden av något
kollektivavtal alls skall fortlöpande hålla
arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare
hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas
produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för
personalpolitiken. Lag (2005:392).

19 b § Arbetstagare som har utsetts att företräda sin
organisation för att ta emot information enligt 19 a § får inte
vägras skälig ledighet för att ta emot informationen. Lag (2005:392).

20 § Finns lokal arbetstagarorganisation, skall
informationsskyldigheten enligt 19 § fullgöras mot denna. Vid
förhandling enligt 14 § andra stycket skall skyldigheten
fullgöras även mot central arbetstagarorganisation, i den mån
informationen är av betydelse för förhandlingsfrågan.

Informationsskyldigheten enligt 19 a § skall fullgöras mot
lokal arbetstagarorganisation om sådan finns. Lag (2005:392).

21 § Part som skall lämna information har rätt till förhandling med
motparten om tystnadsplikt rörande den information som skall lämnas. Om förhandlingen avser information enligt 19 §, äger 14 § motsvarande
tillämpning.

Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, kan parten
väcka talan vid domstol om tystnadsplikt. Sådan talan skall väckas
inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats. Domstolen
skall förordna om tystnadsplikt, i den mån det kan antagas att det
annars skulle föreligga risk för väsentlig skada för part eller
annan.

Har part påkallat förhandling om tystnadsplikt och iakttager han
föreskrifterna i första och andra styckena, gäller till dess frågan
har blivit slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kräver. Är
kravet obefogat och har parten insett eller bort inse detta,
föreligger dock ej tystnadsplikt. Lag (1977:532).

22 § Den som med tystnadsplikt har mottagit information för lokal
eller central arbetstagarorganisations räkning får utan hinder av
tystnadsplikten föra informationen vidare till ledamot i styrelsen för
organisationen. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för
styrelseledamoten.

Kollektivavtal

23 § Med kollektivavtal avses skriftligt avtal mellan
arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation
om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt
mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Avtal anses skriftligt även när dess innehåll har upptagits i justerat
protokoll eller när förslag till avtal och godkännande därav har
upptagits i skilda skrifter.

24 § Avser kollektivavtal arbetstagares hyresförhållande, har avtalet
i den delen verkan som kollektivavtal endast i den mån det är fråga om
partsställning och innehåll är sådant som anges i 12 kap. 67 § jordabalken.

25 § Avtal saknar verkan som kollektivavtal i den mån det har annat
innehåll än sådant som avses i 23 och 24 §§.

25 a § Ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt på den
grunden att det tillkommit efter en stridsåtgärd är trots detta giltigt
här i landet, om stridsåtgärden var tillåten enligt denna lag. Lag (1991:681).

26 § Kollektivavtal som har slutits av arbetsgivar- eller
arbetstagarorganisation binder inom sitt tillämpningsområde även
medlem i organisationen. Detta gäller oavsett om medlemmen har trätt in
i organisationen före eller efter avtalets tillkomst, dock ej i den
mån han redan är bunden av annat kollektivavtal.

Utträder medlem ur organisation som har slutit kollektivavtal, upphör
han ej därmed att vara bunden av avtalet.

27 § Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal kan
ej med giltig verkan träffa överenskommelse som strider mot avtalet.

28 § När ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet
övergår från en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal till
en ny arbetsgivare, genom en sådan övergång som omfattas av 6 b § i lagen (1982:80) om anställningsskydd, gäller avtalet i tillämpliga
delar för den nya arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om den nya
arbetsgivaren redan är bunden av något annat kollektivavtal som
kan tillämpas på de arbetstagare som följer med.

I det fall som avses i första stycket får arbetstagarparten säga upp
avtalet inom trettio dagar efter det att den har underrättats om
övergången. Görs uppsägning inom denna tid, upphör avtalet att
gälla vid övergången eller, om uppsägningen görs efter övergången,
vid tidpunkten för uppsägningen. Kollektivavtalet gäller inte heller
för den nya arbetsgivaren, om den tidigare arbetsgivaren säger upp
avtalet före övergången. Görs en sådan uppsägning senare än sextio
dagar före övergången, gäller dock avtalet för den nya arbetsgivaren
till dess sextio dagar har förflutit från uppsägningen.

När arbetstagares anställningsavtal och anställningsförhållanden
har övergått till en ny arbetsgivare enligt 6 b § lagen (1982:80) om
anställningsskydd, är den nya arbetsgivaren skyldig att under ett år
från övergången tillämpa anställningsvillkoren i det kollektivavtal
som då gällde för den tidigare arbetsgivaren. Villkoren skall
tillämpas på samma sätt som den tidigare arbetsgivaren var skyldig
att tillämpa dessa villkor. Detta gäller dock inte sedan
kollektivavtalets giltighetstid har löpt ut eller sedan ett nytt
kollektivavtal har börjat gälla för de övertagna arbetstagarna.

Om två eller flera arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer slås
samman, skall kollektivavtal som gäller för organisation som
upplöses, gälla för den sammanslagna organisationen som om
avtalet hade slutits av denna. Lag (1994:1686).

29 § Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda sidor slutet av
flera parter och kräves uppsägning för att avtalet skall upphöra att
gälla, får part för egen del säga upp avtalet hos en eller flera
parter på andra sidan. Har sådan uppsägning skett till viss tid, får
annan part säga upp avtalet till samma tidpunkt. Dennes uppsägning
skall dock göras inom tre veckor efter det att uppsägningen annars
skulle ha skett eller, om den avtalade uppsägningstiden understiger
sex veckor, inom hälften av uppsägningstiden.

30 § Uppsägning av kollektivavtal skall ske skriftligen.

Har meddelande om uppsägning avsänts under motpartens senast kända
adress så tidigt att det hade bort komma denne till handa innan
uppsägning senast skulle ha skett, skall uppsägning anses ha ägt rum i
tid även om meddelandet icke kommer fram eller kommer fram för sent.

31 § Har arbetsgivare, arbetstagare eller organisation som är bunden
av kollektivavtal grovt brutit mot sådant avtal eller mot denna lag
och har förfarandet väsentlig betydelse för avtalsförhållandet i dess
helhet, får domstol på yrkande av motpart förklara att kollektivavtal
som binder parterna icke längre skall gälla mellan dem.

Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda sidor slutet av flera
parter och har förklaring enligt första stycket gjorts för endast
vissa av dem, får annan part inom tre veckor därefter med omedelbar
verkan säga upp samma avtal för egen del.

Finner domstol att visst förfarande strider mot kollektivavtal eller
mot denna lag, får domstolen på yrkande befria arbetsgivare,
arbetstagare eller organisation från förpliktelse enligt
kollektivavtal eller enligt lagen, i den mån det med hänsyn till det
otillåtna förfarandet icke skäligen kan krävas att förpliktelsen
fullgöres. Lag (1977:532).

31 a § Är en arbetsgivare bunden av ett kollektivavtal som denna lag
inte är direkt tillämplig på och träffar han därefter ett kollektivavtal
enligt bestämmelserna i 23–24 §§ skall i de delar avtalen är oförenliga
det senare avtalet gälla. Lag (1991:681).

Medbestämmanderätt genom kollektivavtal

32 § Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna
anställningsvillkor bör, om arbetstagarparten begär det, även träffas
kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som
avser ingående och upphörande av anställningsavtal, ledningen och
fördelningen av arbetet och verksamhetens bedrivande i övrigt.

I kollektivavtal om medbestämmanderätt kan parterna, med beaktande av
vad som föreskrives i 3 §, bestämma att beslut, som annars skulle
fattas av arbetsgivaren, skall fattas av företrädare för arbetstagarna
eller av särskilt inrättat partssammansatt organ. Lag (1977:529).

Bestämmanderätt om tvist om tolkning av avtal

33 § Innehåller kollektivavtal föreskrifter om medbestämmanderätt för
arbetstagarna i fråga som avses i 32 § och uppkommer tvist om
tillämpning i visst fall av sådan föreskrift eller av beslut som har
fattats med stöd därav, gäller arbetstagarpartens mening till dess
tvisten har slutligt prövats. Detsamma gäller tvist om kollektivavtal
rörande påföljd för arbetstagare som har begått avtalsbrott. Vad som
nu har sagts ger dock ej arbetstagarparten rätt att verkställa beslut
på arbetsgivarens vägnar.

Intager två eller flera arbetstagarparter oförenliga ståndpunkter i
sådan tvist som avses i första stycket, får arbetsgivaren ej fatta
eller verkställa beslut som beröres av tvisten förrän denna har
slutligt prövats.

Arbetsgivaren behöver ej iakttaga vad som föreskrives i första och
andra styckena, om synnerliga skäl föreligger eller om
arbetstagarparts mening är oriktig och parten har insett eller bort
inse detta. Lag (1977:529).

34 § Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är
bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyldighet
enligt avtal, gäller organisationens mening till dess tvisten har
slutligt prövats.

Föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning synnerliga skäl mot att
omtvistat arbete uppskjutes, får han utan hinder av första stycket
kräva att arbetet utföres enligt hans mening i tvisten. Arbetstagaren
är då skyldig att utföra arbetet. Sådan skyldighet föreligger dock ej,
om arbetsgivarens mening i tvisten är oriktig och arbetsgivaren har
insett eller bort inse detta eller om arbetet innebär fara för liv
eller hälsa eller därmed jämförligt hinder möter.

Blir arbetet utfört enligt andra stycket, skall arbetsgivaren
omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid
förhandling, skall han väcka talan vid domstol. Lag (1977:532).

35 § Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är
bundna av samma kollektivavtal, rättstvist om lön eller annan
ersättning till medlem i organisationen, är arbetsgivaren skyldig att
omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid
förhandling, skall han väcka talan vid domstol. Underlåter
arbetsgivaren att påkalla förhandling eller väcka talan, är han såvitt
avser det omtvistade beloppet skyldig att utge ersättning enligt
arbetstagarorganisationens mening, om kravet ej är oskäligt. Lag (1977:532).

36 § Arbetstagarpartens rätt enligt 33-35 §§ tillkommer den
avtalsslutande arbetstagarorganisationen och utövas av lokal
arbetstagarorganisation, om sådan finns. Har central förhandling
påkallats, utövas rätten av den centrala arbetstagarorganisationen.

37 § Skall enligt föreskrift i kollektivavtal förhandling enligt 34 § tredje stycket eller 35 § äga rum både lokalt och centralt, skall
central förhandling påkallas inom tio dagar efter det att den lokala
förhandlingen har avslutats. Talan vid domstol skall väckas inom tio
dagar efter det att förhandling har avslutats. Lag (1977:532).

Facklig vetorätt i vissa fall

38 § Innan en arbetsgivare beslutar att låta någon utföra
visst arbete för hans räkning eller i hans verksamhet utan att
denne därvid ska vara arbetstagare hos honom, ska
arbetsgivaren på eget initiativ förhandla med den
arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är
bunden av kollektivavtal för sådant arbete. Arbetsgivaren är
vid förhandlingen skyldig att lämna den information om det
tilltänkta arbetet som arbetstagarorganisationen behöver för
att kunna ta ställning i förhandlingsfrågan.

Första stycket gäller inte, om arbetet är av kortvarig och
tillfällig natur eller kräver särskild sakkunskap och det inte
är fråga om att anlita arbetstagare enligt lagen (2012:854) om
uthyrning av arbetstagare. Första stycket gäller inte heller
om den tilltänkta åtgärden i allt väsentligt motsvarar en
åtgärd som har godtagits av arbetstagarorganisationen. Om
organisationen i ett särskilt fall begär det, är arbetsgivaren
dock skyldig att förhandla innan han fattar eller verkställer
ett beslut.

Om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och
verkställa ett beslut innan förhandlingsskyldigheten enligt
första stycket har fullgjorts. Begärs förhandling enligt andra
stycket, är arbetsgivaren inte skyldig att skjuta upp beslutet
eller verkställigheten till dess förhandlingsskyldigheten har
fullgjorts, om det finns särskilda skäl mot uppskov. I fråga
om förhandling enligt första och andra styckena ska 14 § tillämpas.

Har förhandling begärts enligt första eller andra stycket är
arbetsgivaren skyldig att på begäran av
arbetstagarorganisationen lämna sådan information om det
tilltänkta arbetet som organisationen behöver för att kunna ta
ställning i frågan. Lag (2012:855).

39 § Har förhandling enligt 38 § ägt rum och förklarar den
centrala arbetstagarorganisationen eller, om en sådan inte
finns, den arbetstagarorganisation som har slutit
kollektivavtalet, att den av arbetsgivaren tilltänkta åtgärden
kan antas medföra att lag eller kollektivavtal för arbetet
åsidosätts eller att åtgärden på annat sätt strider mot vad
som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde, får
åtgärden inte beslutas eller verkställas av arbetsgivaren.

Vid upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig
upphandling, lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena
vatten, energi, transporter och posttjänster, lagen (2008:962) om valfrihetssystem eller lagen (2011:1029) om upphandling på
försvars- och säkerhetsområdet får en förklaring enligt första
stycket göras endast om den grundar sig på omständligheter som
anges i
– 10 kap. 2 § och 15 kap. 13 § lagen om offentlig upphandling,
– 10 kap. 2 och 3 §§ samt 15 kap. 13 § lagen om upphandling
inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster,
– 7 kap. 1 § lagen om valfrihetssystem, eller
– 11 kap. 2 § och 15 kap. 13 § lagen om upphandling på
försvars- och säkerhetsområdet. Lag (2011:1033).

40 § Förbud enligt 39 § inträder inte, om
arbetstagarorganisationen saknar fog för sin ståndpunkt. Förbud inträder inte heller, om arbetstagarorganisationen vid
sådan upphandling som avses i 39 § andra stycket har grundat
sin förklaring på andra omständigheter än som anges i
– 10 kap. 2 § och 15 kap. 13 § lagen (2007:1091) om offentlig
upphandling,
– 10 kap. 2 och 3 §§ samt 15 kap. 13 § lagen (2007:1092) om
upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och
posttjänster,
– 7 kap. 1 § lagen (2008:962) om valfrihetssystem, eller
– 11 kap. 2 § och 15 kap. 13 § lagen (2011:1029) om
upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Har arbetsgivaren med stöd av 38 § tredje stycket verkställt
beslut i den fråga som förhandlingen avser, ska 39 § inte
tillämpas. Lag (2011:1033).

Fredsplikt

41 § Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal
får inte vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller
strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig
stridsåtgärd, om avtalet har ingåtts av en organisation och denna
organisation inte i behörig ordning har beslutat åtgärden, om
åtgärden strider mot en bestämmelse om fredsplikt i kollektivavtal
eller om åtgärden har till ändamål
1. att utöva påtryckning i en tvist om ett kollektivavtals giltighet,
bestånd eller rätta innebörd eller i en tvist huruvida ett visst
förfarande strider mot avtalet eller mot denna lag,
2. att åstadkomma ändring i avtalet,
3. att genomföra bestämmelse, som är avsedd att tillämpas sedan
avtalet har upphört att gälla, eller
4. att stödja någon annan, när denne inte själv får vidta
stridsåtgärd.

Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot första stycket betecknas
som olovliga.

Första stycket hindrar inte arbetstagare att delta i en blockad som
har beslutats av en arbetstagarorganisation i behörig ordning och
som har till ändamål att utverka betalning av klar och förfallen
fordran på lön eller på någon annan ersättning för utfört arbete (indrivningsblockad). En sådan stridsåtgärd är inte olovlig. Lag (1993:1498).

41 a § En arbetsgivare får inte såsom stridsåtgärd eller som ett led i
en stridsåtgärd hålla inne lön eller någon annan ersättning för utfört
arbete som har förfallit till betalning. Arbetsgivaren får inte heller
hålla inne lön eller någon annan ersättning för utfört arbete, som
har förfallit till betalning, med anledning av att arbetstagarna deltar
i en strejk eller någon annan stridsåtgärd.

Sådana åtgärder som avses i första stycket är att anse som olovliga
stridsåtgärder. Lag (1993:1498).

41 b § En arbetstagare får inte vidta eller delta i en
stridsåtgärd som har till ändamål att kollektivavtal skall
träffas med ett företag som inte har några arbetstagare eller
där bara företagaren eller företagarens familjemedlemmar är
arbetstagare och ensamma ägare. Detsamma gäller när en
stridsåtgärd har till ändamål att stödja någon som vill träffa
kollektivavtal med ett sådant företag. Vad som nu sagts hindrar
inte en arbetstagare från att delta i en anställningsblockad
som riktar sig mot ett sådant företag och som har beslutats i
behörig ordning av en arbetstagarorganisation.

Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot första stycket är
att anse som olovliga. Förändringar i anställnings- eller
ägarförhållanden som har inträffat sedan en stridsåtgärd har
varslats eller inletts skall inte beaktas vid bedömningen av om
en stridsåtgärd är att anse som olovlig enligt första stycket. Lag (2000:166).

41 c § En stridsåtgärd som vidtas i strid mot 5 a eller 5 b § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare är olovlig. Lag (2012:855).

42 § En arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation får inte
anordna eller på något annat sätt föranleda en olovlig
stridsåtgärd. En sådan organisation får inte heller genom
understöd eller på något annat sätt medverka vid en olovlig
stridsåtgärd.

En organisation som själv är bunden av ett kollektivavtal är
skyldig att, om en olovlig stridsåtgärd av en medlem förestår
eller pågår, försöka hindra åtgärden eller verka för att den
upphör.

Om någon har vidtagit en olovlig stridsåtgärd, får ingen
annan delta i den. Lag (2010:229).

42 a § Bestämmelserna i 42 § första stycket ska inte
tillämpas när en organisation vidtar åtgärder med anledning
av arbetsförhållanden som denna lag inte är direkt tillämplig
på.

Trots första stycket ska 42 § första stycket tillämpas när
åtgärder vidtas mot en arbetsgivare som utstationerar
arbetstagare i Sverige enligt lagen (1999:678) om
utstationering av arbetstagare. Lag (2010:229).

43 § Har olovlig stridsåtgärd vidtagits av arbetstagare som är bundna
av kollektivavtal, åligger det arbetsgivaren och berörd
arbetstagarorganistion att omedelbart taga upp överläggning med
anledning av stridsåtgärden och att gemensamt verka för dess
upphörande.

Första stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns.

44 § Har vid förhandling om kollektivavtal part begärt, att i avtalet
eller i särskilt avtal skall regleras fråga som avses i 32 §, men blir
frågan ej uttryckligt reglerad när kollektivavtal träffas mellan
parterna, skall den icke till följd av det träffade avtalet anses
omfattad av fredsplikt enligt 41 § vid senare förhandling om frågans
reglering i särskilt avtal.

Varsel

45 § När en arbetsgivarorganisation, arbetsgivare eller
arbetstagarorganisation avser att vidta en stridsåtgärd eller
att utvidga en pågående stridsåtgärd, skall den skriftligen
varsla motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i
förväg. Som arbetsdag räknas varje dag utom lördag, söndag,
annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Tidsfristen skall räknas från samma tidpunkt på dagen som den
då stridsåtgärden skall inledas.

Omfattar en stridsåtgärd från arbetsgivarsidan även
arbetstagare som inte är medlemmar i berörd
arbetstagarorganisation, bör de varslas genom allmänt synliga
anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.

Varselskyldigheten gäller inte om det finns giltigt hinder mot
att varsla. Skyldighet att varsla finns inte i fråga om
stridsåtgärd som avses i 41 § tredje stycket.

Varsel enligt första och andra styckena skall innehålla uppgift
om anledningen till stridsåtgärden och om stridsåtgärdens
omfattning. Lag (2000:163).

Medling

46 § För medling i arbetstvister mellan å ena sidan en
arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och å andra sidan
en arbetstagarorganisation finns Medlingsinstitutet. Institutet ska verka för en väl fungerande lönebildning. Lag (2013:615).

47 § Medlingsinstitutet skall genom överläggningar med parter
eller på annat sätt informera sig om kommande eller pågående
avtalsförhandlingar.

Institutet skall också ge råd och upplysningar till parterna på
arbetsmarknaden om förhandlingar och kollektivavtal.

En part som träffat kollektivavtal om löner och allmänna
anställningsvillkor skall på begäran ge in en kopia av avtalet
till Medlingsinstitutet. Lag (2000:163).

47 a § Efter samtycke från parter som förhandlar om
kollektivavtal kan Medlingsinstitutet utse en eller flera
förhandlingsledare eller medlare. Lag (2000:163).

47 b § Om Medlingsinstitutet bedömer att det i en tvist finns
risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har
påbörjats, får institutet även utan samtycke från parterna utse
en eller flera medlare för att medla i tvisten.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte
överklagas.

Parter som är ense om att de är bundna av ett avtal om
förhandlingsordning som innehåller tidsplaner för
förhandlingar, tidsramar och regler för tillsättning av
medlare, regler om medlarens befogenheter och regler om
uppsägning av avtalet kan anmäla avtalet till
Medlingsinstitutet för registrering. När avtalet har
registrerats, får under dess giltighetstid medlare inte utses
utan samtycke från parterna. Lag (2000:163).

48 § En medlare som utsetts av Medlingsinstitutet skall försöka
få till stånd en överenskommelse mellan parterna. Medlaren
skall för det ändamålet kalla parterna till förhandling eller
vidta annan lämplig åtgärd. För att främja en god lösning av
tvisten, kan medlaren lägga fram egna förslag till
överenskommelse.

Medlaren skall också verka för att en part uppskjuter eller
inställer en stridsåtgärd. Lag (2000:163).

49 § Om det främjar en god lösning av tvisten, får
Medlingsinstitutet på medlarens begäran besluta att en part
skall skjuta upp varslade stridsåtgärder under en
sammanhängande tid av högst 14 dagar för varje stridsåtgärd
eller utvidgning av en stridsåtgärd. Ett sådant beslut får
meddelas endast en gång för varje medlingsuppdrag. Tidsfristen
skall räknas från den dag då åtgärden enligt varselmeddelandet
skall påbörjas eller utvidgas. Beslutet skall om möjligt
föregås av samråd med parterna.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte
överklagas. Lag (2000:163).

50 § En parts skyldighet enligt 18 § att vid förhandling hålla
skriftlig handling tillgänglig för motparten gäller även i
förhållande till en medlare som medverkar vid förhandlingen. Lag (2000:163).

51 § En medlare kan föreslå parterna att låta en tvist avgöras
genom skiljeförfarande.

Medlingsinstitutet kan medverka vid utseende av skiljemän.

Om stridsåtgärder har påbörjats, kan Medlingsinstitutet uppmana
parterna att låta tvisten avgöras genom skiljeförfarande.

En medlare får inte åta sig skiljemannauppdrag i arbetstvist,
om inte Medlingsinstitutet i särskilt fall medger det. Lag (2000:163).

52 § Om en part har kallats till en överläggning enligt 47 § första stycket och inte infinner sig, kan Medlingsinstitutet
förelägga parten vid vite att komma till en överläggning.

Om en part, som enligt 10 § är förhandlingsskyldig, har kallats
till en förhandling inför medlare men inte infinner sig eller
om parten på annat sätt underlåter att fullgöra sina
skyldigheter enligt 15 § första stycket, kan Medlingsinstitutet
på begäran av medlaren förelägga parten vid vite att fullgöra
sin förhandlingsskyldighet.

Medlingsinstitutets beslut enligt första och andra styckena får
inte överklagas.

Talan om utdömande av vite förs av Medlingsinstitutet vid
Arbetsdomstolen. I mål om utdömande av vite får Arbetsdomstolen
bedöma även vitets lämplighet. Lag (2000:163).

53 § Om en part underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 47 § tredje stycket att ge in en kopia av ett kollektivavtal,
kan Medlingsinstitutet förelägga parten vid vite att ge in
kopian.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte
överklagas.

Talan om utdömande av vite förs av Medlingsinstitutet vid
Arbetsdomstolen. I mål om utdömande av vite får Arbetsdomstolen
bedöma även vitets lämplighet. Lag (2000:163).

Skadestånd och andra påföljder

54 § Arbetsgivare, arbetstagare och organistion som bryter mot denna
lag eller mot kollektivavtal skall ersätta uppkommen skada, om ej
annat följer av vad nedan sägs.

55 § Vid bedömande om och i vad mån skada har uppkommit för någon
skall hänsyn tagas även till dennes intresse av att lagens eller
kollektivavtalets bestämmelser iakttages och till övriga
omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

56 § Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot tystnadsplikt som
avses i denna lag eller utnyttjar han obehörigen vad han under sådan
tystnadsplikt har fått kännedom om, skall han ersätta uppkommen
skada.

Om någon som företräder arbetsgivare eller organisation gör sig skyldig
till handling som avses i första stycket, svarar arbetsgivaren eller
organisationen för skadan.

I fall som avses i denna paragraf skall ej följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

57 § Arbetstagarorganisation skall ersätta uppkommen skada,
om den i tvist som avses i 33 eller 34 § har föranlett eller godkänt
felaktig tillämpning av avtal eller av denna lag och organisationen
har saknat fog för sin ståndpunkt i tvisten. Detsamma gäller om
organisationen har saknat fog för förklaring enligt 39 §.

Arbetstagarorganisation svarar vidare för skada, som tillfogas
arbetsgivaren genom att företrädare för organisationen i
förhållande till honom missbrukar sin ställning som ledamot i
särskilt genom avtal inrättat beslutsorgan eller i sådan ställning
förfar grovt vårdslöst. Lag (1994:1686).

58 § Har arbetsgivare utan fog utkrävt arbete enligt 34 § andra
stycket utan att sådana synnerliga skäl som där avses har förelegat,
skall han ersätta uppkommen skada.

59 § Har organisation, som är bunden av kollektivavtal, eller
överordnad organisation anordnat eller föranlett olovlig
stridsåtgärd, kan skadestånd ej åläggas enskild arbetsgivare eller
arbetstagare för att han har deltagit i åtgärden.

Skadestånd kan icke åläggas arbetstagare, om han med sin organisations
godkännande har vägrat att utföra arbete som arbetsgivaren har krävt
enligt 34 § andra stycket.

60 § Om det är skäligt kan skadestånd sättas ned eller helt falla bort.

Vid bedömande enligt första stycket av arbetstagares
skadeståndsskyldighet för deltagande i olovlig stridsåtgärd skall
särskild hänsyn tas till omständigheter, som har framkommit vid
överläggning enligt 43 §, och verkningarna av överläggningen.

I mål om skadestånd för arbetstagares deltagande i en olovlig
stridsåtgärd skall domstolen, om arbetskonflikten ännu pågår och om
domstolen finner den olovlig, så snart som möjligt ålägga arbetstagarna
att återgå till arbetet. Lag (1992:440).

61 § Är flera ansvariga för skada, skall skadeståndsskyldigheten
fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till
omständigheterna.

62 § Kan enligt denna lag skadestånd följa på åtgärd eller
underlåtenhet av arbetstagare, får annan påföljd icke åläggas
arbetstagaren utan stöd i författning eller kollektivavtal. Detsamma
gäller i fall när av 56 § andra stycket eller 59 § följer, att
arbetstagare icke kan åläggas skadestånd.

Är annan påföljd än skadestånd föreskriven i kollektivavtal, får den
utan hinder av första stycket tillämpas även på arbetstagare som ej är
medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts
i sådant arbete som avses med avtalet.

Varselavgift

62 a § Den som underlåter att varsla Medlingsinstitutet enligt 45 § skall åläggas att betala en varselavgift till staten. Varselavgiften skall bestämmas till lägst 30 000 kr och högst 100 000 kr. Om det finns särskilda skäl kan varselavgiften
bestämmas till ett lägre belopp eller helt falla bort.

Den som vidtar en stridsåtgärd i strid mot Medlingsinstitutets
beslut enligt 49 § att en varslad stridsåtgärd skall skjutas
upp skall åläggas att betala en förhöjd varselavgift om minst 300 000 kr och högst 1 000 000 kr till staten. Om det finns
särskilda skäl kan varselavgiften bestämmas till ett lägre
belopp eller helt falla bort.

Varselavgiften åläggs av tingsrätt på talan av
Medlingsinstitutet. Talan skall väckas inom ett år från den dag
varsel skulle ha lämnats eller, när det gäller förhöjd
varselavgift enligt andra stycket, den dag då stridsåtgärden
vidtogs. Försummas det får talan inte väckas. Lag (2000:163).

Tvisteförhandling och rättegång

63 § I mål, vari denna lag skall tillämpas, gäller lagen (1974:371) om rätttegången i arbetstvister.

I fråga om mål enligt 62 a § tillämpas för rättegången vad som
är föreskrivet om tvistemål där förlikning om saken inte är
tillåten. Överklagande av tingsrättens avgörande sker till
Arbetsdomstolen. I sådant fall tillämpas lagen om rättegången i
arbetstvister med beaktande av första meningen i detta stycke.

I fråga om mål om utdömande av vite enligt 52 § fjärde stycket
och 53 § tredje stycket gäller vad som i 8 § lagen (1985:206) om viten föreskrivs om allmän domstols handläggning av mål om
vitets utdömande. Lag (2000:163).

64 § Vill någon som har förhandlingsrätt enligt 10 § yrka skadestånd
eller annan fullgörelse enligt denna lag eller kollektivavtal, skall
han påkalla förhandling inom fyra månader efter det att han har fått
kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast
inom två år efter det att omständigheten har inträffat. Skall enligt
föreskrift i kollektivavtal förhandling äga rum både lokalt och
centralt, gäller vad som nu har sagts den lokala förhandlingen. Central förhandling skall i sådant fall påkallas inom två månader
efter det att den lokala förhandlingen har avslutats.

Första stycket äger motsvarande tillämpning, när part som avses där
vill vinna förklaring att rättshandling eller avtalsbestämmelse är
ogiltig av det skälet att den innebär kränkning av föreningsrätten.

Påkallar part ej förhandling inom föreskriven tid, förlorar han rätten
till förhandling.

65 § Talan i fall som avses i 64 § skall väckas inom tre månader efter
det att förhandling har avslutats. När både lokal och central
förhandling har ägt rum, räknas tiden från det att den centrala
förhandlingen har avslutats. Har mot förhandling förelegat hinder som
ej har berott av käranden, räknas tiden från det att förhandling
senast skulle ha hållits.

66 § Har organisation ej iakttagit föreskriven tid för förhandling
eller väckande av talan, får den som är eller har varit medlem i
organisationen och som beröres av tvisten väcka talan inom en månad
efter det att tiden har löpt ut. Skall enligt 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister talan föregås av förhandling
men har sådan ej ägt rum, gäller vad som nu har sagts i stället rätt
att påkalla förhandling. Talan skall i sådant fall väckas inom tid som
anges i 65 §.

I tvist, vari arbetstagare ej kan företrädas av organisation, skall
han väcka talan inom fyra månader efter det att han fått kännedom om
den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år
efter det att omständigheten har inträffat.

67 § Talan om skadestånd eller annan fullgörelse med anledning av
olovlig stridsåtgärd får ej i något fall väckas senare än tre månader
efter det att stridsåtgärden har avslutats.

68 § Väcker part ej talan inom föreskriven tid, förlorar han rätten
till talan.

69 § Föreskrifterna i 33–35 och 39 §§ utgör inte hinder mot
beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Lag (1994:1686).

70 § har upphävts genom lag (1980:238).

1984:817

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. De nya bestämmelserna i 60 § tillämpas när skadeståndsskyldigheten har uppkommit efter
ikraftträdandet. I annat fall tillämpas 60 § i dess äldre lydelse.

1992:440

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. I fråga om skadeståndsansvar
som har uppkommit före ikraftträdandet gäller 60 § i sin äldre lydelse.

1994:1686

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. En arbetsgivare är dock
inte skyldig att förhandla eller underrätta enligt de nya
bestämmelserna i 13 § andra stycket och 15 § andra stycket, om det
skulle innebära att förhandling skulle ha inletts eller underrättelse
skulle ha lämnats före ikraftträdandet.

2007:1095
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
upphandlingar på vilka lagen (1992:1528) om offentlig
upphandling är tillämplig.

Copyright © Wolters Kluwer Sverige AB
Denna tjänst tillhandahålls av Wolters Kluwer Sverige AB. All information i tjänsten skyddas av lagen om upphovsrätt.
Ange källan vid citering.